En kantor filosoferar


Medmänniska, inte så lätt alla gånger
januari 26, 2007, 3:39
Filed under: Okategoriserade

Är just hemkommen från vårt hem för dementa där vi har haft andakt idag. Där finns en  dam som jag brukar prata lite extra med . Hon är dement och säger nästan samma saker varje gång men inte idag.

Jag är så ledsen! Sa hon

Vad har hänt? frågar jag

Mamma är så dålig.

Har du pratat med mamma? undrar hon

Ja, sa jag. Hon mår bättre nu.

Är du säker? Har du pratat med henne?

Ja, hon mår bättre.

Åh, va skönt. Kan du hålla min hand?

Javisst.

Så satt vi en stund och jag höll hennes hand innan andakten skulle börja.

Jag hade kunnat sitta där hela kvällen om det inte varit för att jag behöver två händer för att spela.

Vad säger ni? Gör jag rätt när jag spelar med?

Karin, Madicken….andra kloka som läser här…..har ni nått bra råd?

Annonser

9 kommentarer so far
Lämna en kommentar

Jag har arbetat med bl.a dementa under ett antal år och det precis SÅ man ska göra!!! BRA jobbat, Kantorn! Det är det här man får jobba på att lära ut och sprida bland vårdpersonal, så de inte gör de dementa mer oroliga och förvirrade genom att säga emot och försöka få dem in i VÅR verklighet. Att t.ex svara ”Nej, men din mamma är ju död, inte kan din mamma leva, du som är så gammal” eller ”din mamma är död, minns du väl? Hon har ju varit död i många år”… Ja, att få sådana svar när man är dement är som att få ett nytt dödsbud varje gång. Smärta och sorg.

Det bästa, enligt demenshandledare, är att försöka kommunicera på den dementes villkor, utifrån dennes verklighet, som oftast inte stämmer överens med den verklighet vi andra uppfattar… Jag har en vän som har arbetat på ett boende där en dement man ägnade hela dagarna åt att oroa sig för hästen, som han inte hade möjlighet att ha hand om nu när han flyttat in på boendet. Hela dagarna var han ledsen och bekymrad, kunde inte slappna av alls, bara vankade omkring och tittade ut genom fönstren för att försöka se hästen (som säkerligen varit död och begraven sedan 20 år tillbaka)……tills den dag så han såg en av sköterskorna gå in i personalens cykelbod för att parkera sin cykel innan arbetspasset! Då kom han på att sköterskan nog hade varit till hans häst, där i boden. Efter den morgonen såg mannen personal gå in och ut ur boden varje dag och varje gång de kom in till mannen så berättade de att de gett hästen mat och vatten, att han hade det bra osv. Då kunde mannen slappna av och komma till ro. Kunde delta i boendets aktiviteter och trivdes bättre. 🙂

Kommentar av Gabbis

Tack Gabbis. Precis vad jag behövde. Det är ju inte precis sånna kunskaper som ingår i min utbildning…

Nån annan som har nått klokt att tillföra?

Kommentar av kantorn

Hoppas du är kantor när jag sitter på hemmet för dementa.

Kommentar av Jan-Erik

Instämmer med ovanstående inlägg. Du behöver ingen utbildning inom detta. Du är ju en naturbegåvning!

Kommentar av Madicken

Jovisst, jag gör så gott jag kan men jag tycker det är svårt….

Klurigt det där……
Tack för uppmuntran!

Kommentar av kantorn

Janne: Du kommer bara svära åt mig när jag kommer…. 🙂 Men jag tar det i så fall, och sjunger pärleporten för dig haha!!

Fler goda råd efterlyses!

Kommentar av kantorn

Svära?? Jag?? Nää, jag är en from man :@

Kommentar av Jan-Erik

Janne:
Ja just det….haha, men du har en förmåga att leva med naturen och det skulle fler lära sig av.

Nån mer som har nått klokt att tillägga? KLV? Rubinen?

Kommentar av kantorn

Instämmer helt med ovanstående.

Kommentar av Karin




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: