Filed under: Okategoriserade
Efter mitt lilla utspel häromdagen angående trångsynta människor i kyrkan har jag känt mig trött och haft svårt att hitta inspirationen och glädjen i att göra musik. Idag övervägde jag att ligga kvar i sängen.
Hur det än var så kom jag upp och iväg till jobbet. Idag skulle jag och mina två församlingsassistenter ha jättesångsamling med stadens dagisgrupper. 115 barn hade anmält sig.
Men utan engagemang och med en fruktansvärd trötthet kändes 115 barn i 2-5-årsåldern inte lockande.
Men när dessa minimänniskor kommer kan jag inte annat än att le. Så söta! Och när dom börjar sjunga sånger och göra rörelser…mitt humör vände direkt och det slog mig vilket kul jobb jag har. Att få leka på jobbet!
Morgonens barnsamling var precis vad jag behövde just idag.
Jag vill citera den inte helt obekante Povel Ramel…..
” Skänk åt visorna liv med sångglädjens lågor. Tänk på att inget verkar så dött som noter på hög. Den låt som aldrig spelas den skämmer ut sin upphovsman, men den är härligt ljuvligt skön så länge den pågår. Så håll musiken igång så länge du kan”
1 kommentar so far
Lämna en kommentar
Ja, det måste vara svårt att inte låta sig inspireras av barnen. Låter som ett härligt jobb du har!
Kommentar av Carin mars 16, 2007 @ 11:37