En kantor filosoferar


Nytt år igen
december 31, 2008, 12:30
Filed under: 1

Tänk vad tiden går. För fyra år sedan stod jag vid altaret och sa ja till min hustru. På ett sätt känns det som igår men på ett annat så är det oändligt lång tid.

Några dagar senare när stormen Gudrun for in över landet tog vi våra stora stora resväskor och emigrerade till Spanien för att jobba 18 månader. Det var en märklig känsla att landa, komma till vår nya lägenhet och slå på tvn. Svt-europa sände katastrofnyheter från sverige. Strömlöst och galet! Vi hade balkondörren öppen och kände värmen svepa in i tvsoffan.  Jag vet precis hur det luktade där, känner det i näsan nu när jag skriver. Hur det lät från gatan med bilar och barn som var ute. Och nånstans inne i huvudet kände jag ”vad har jag gett mig in på?”

Men det gick ju bra. Många erfarenheter rikare sitter jag nu här i tv-soffan med datorn i knät och känner att jag är en helt annan person än jag var nyårsafton 2004.  Utlandsvistelsen gjorde mycket!

 

Vet inte vad jag ville säga med detta, men ett vill jag!

Jag vill önska er alla ett gott 2009!



dagens citat
december 30, 2008, 5:10
Filed under: 1

Präst som celebrerar morgonmässan:

 

”Jag sjunger inte prefationen. Det gör man inte på morgonen. På morgonen fikar man”

 

Kyrkoherdens dotter (kykoherden i grannpastoratet som gästade oss ihop med sin ca 20-åriga dotter på morgonmässan) har tydligen spanat in min rumpa och kommenterat att Kantorn har så tighta byxor så man ser hans snygga rumpa.

Till sin pappas förfäran kan jag tänka mig…..

Men vi alla har väl varit 20 och spanat in det ena och det andra.  Det är mänskligt! Och roligt! Särskilt när hon kommenterar det för pappa prästen! Hahah



Picknick
december 29, 2008, 12:04
Filed under: 1

När man som jag ofta har två gudstjänster på söndag förmiddag så är det väldigt gott att ha med en termos kaffe och en smörgås hemifrån. Det är nästan nödvändigt för att jag ska orka med andra gudstjänsten. Oftast finns det inte tid att fika mellan utan det får bli en stund in i andra mässan. Brukar passa bra i predikan då jag får en längre stunds vila.

Jag märkte idag att jag hann med en kopp även under texterna. Lagom att hälla upp under GT-texten. Spela psalm mellan text, under tiden svalnar kaffet. Börja sippa under Ep-text. Spela Gradual. Höra evangeliget och därefter fylla på koppen, öppna smörgåspaketet och slå sig till ro  lagom till predikan.

dsc00021

En bild från dagens picknick.



det var det
december 25, 2008, 5:20
Filed under: 1

Julen är mycket planering men när den väl är här så drar den förbi som ett x2000 med hemlängtan.

Jag har klarat av alla mina gudstjänster och jag är jättenöjd. Lika nöjd som jag är trött kan man säga.  Körer och solister var jätteduktiga. Och inte minst jag fixade att kompa dom så bra jag bara kunde. Jag gjorde mitt yttersta och det funkade faktiskt. Tänk att kunna få göra sitt bästa när det väl gäller!

Nåja, åter till soffan!

Ville bara säga att jag lever…



dagen idag?
december 22, 2008, 11:31
Filed under: 1

Ledig måndag som vanligt. Den har sett ut som en vanlig måndag innan jul i utlandskyrkan.  Uppgifterna vi hade där.

Städat

Fixat sillinläggningar till julbordet

Övat komp

lagat mat

flyttat på saker

tvättat

slängt saker

handlat

varit medmänniska

varit själavårdare

sett solen

det enda som skiljer är väl att vi inte har bakat här idag. Det gjorde vi mest jämt i Utlandskyrkan.

I övrigt i dessa självande timmar innan jul?

Fick ett telefonsamtal från min kyrkvaktmästare idag. Han undrade om svällarluckorna på orgeln inte borde vara öppna. Organisten som gick från min underbara orgel i söndags (då jag sjöng Händel på annat håll) hade missat att öppna, putta in ett register och släppa på ett koppel.

Regeln när man lämnar en orgel är:

In med alla register, öppna svällaren och koppla ur alla koppel.

Så det fixade vaktis. Att han dessutom ringer och frågar. Åh! Hur många musiker har en sån fantastisk vaktis?



har tittat på min oboe idag…..
december 21, 2008, 11:54
Filed under: 1

varför?

Jo…dagen har varit full av Händels Messias. Jag har spelat stora delar av oratoriet på oboe. Inte hela från början till slut i en kyrka med en kör, men  de flesta satser i olika körer och olika kyrkor.

Idag sjöng jag del ett och två med en kör i skaraborgs landsbygd. Gick jättebra och det är en duktig amatörkör!

Jag började prata med oboe-tjejen och vi hade mycket gemensamt. Tidigare lärare och annat. Jag sa att jag kunde blivit oboeist men ramlade in på kyrkomusikerbanan istället.  Hur det än var så under konserten kände jag att jag hellre skulle vara på hennes plats än på en av sju basar i kören.

så mycket så att jag letade upp mitt instrument när jag kom hem. Öppnade lådan, satte ihop lillan och smekte henne.
Jag måste försöka börja. Jag är oboeist. Inte bas. Frågan är bara, hur får jag bra rör?

Jag är en oboeist i själen. så är det bara. Jag har förnekat det i massa år. Men….nu kan jag inte hålla det hemligt längre.



kaffekantor
december 20, 2008, 8:58
Filed under: 1

Ibland inbillar jag mig att jag är rätt bra på att fixa espresso. Tex som för en stund sedan då A ville ha kaffe och jag körde en dubbel till henne. ”Denna var jättegod” sa hon. Och då ska man veta att A är kräsen och kan säga ”vad gjorde du med den? Den smakade sump!”

Så hon är smärtsamt ärlig den tjejen 🙂

Nån gång framöver ska jag nog kosta på mig att gå en kurs i kaffekokande. Lära mig det där finliret.  Men det är roligt att testa på egen hand också.

Även om jag är kaffenörd och köper speciella bönor, har egen kvarn och espressomaskin. Dricker capuccino och espresso så är kyrkkaffet nått speciellt. En kopp nybryggt kyrkkaffe! Åh..! Vad är tricket? Kan det vara välsignade bönor tro?? Nån som vet?

(fast när sytanterna har bryggt kaffe ska man passa sig…Det är tunt! Ojojoj)



jag é klar
december 20, 2008, 6:32
Filed under: 1

Har just kommit hem efter kyrkokörens julkonsert. Kören skötte sig utmärkt och om jag får säga det själv så tycker jag att vi fått ihop ett fint julprogram med 10-11 sånger. Både körsångarna och församlingsborna verkade nöjda.
Men detta innebär att jag känner att jag är klart. Jag kom igenom december levande.  För det som ska göras nu ska bara göras. Ingen planering eller övning.

I morgon ska jag sjunga Händels Messias. Där ska jag bara komma. Ha på mig svart kostym och vit skjorta. Ställa mig på min plats och sjunga som det står i noterna. Underbart skönt!

sen ledig måndag och nästan ledig tisdag. Efter det?

God jul! Då är det många gudstjänster och mycket musik, men det är roligt och fint. Ska verkligen bli skoj att fira jul nu!



hemmen
december 19, 2008, 10:05
Filed under: 1

Jag vet att det finns många kyrkomusiker som kräks på att åka till hemmen och ha andakt.  Inte jag. Jag tycker det är kul, för man vet aldrig vad som händer….

 

Idag tex när jag spelar preludium till en psalm kommer en gubbe. Lite sent, men han brukar alltid komma. I toppluva och vinterjacka. Han klappar mig på axeln och säger hej medan jag håller på med preludiet. Jag säger ”hej du, hur är läget?” Bra säger han och stegar vidare mot en plats strax bredvid mig. Jag ser att min koralbok ligger där så jag  börjar spela preludiet i höger hand samtidigt som jag flyttar på koralboken och skjuter fram stolen så att han ska sitta bra. (jag själv spelar ur den lilla psalmboken)

När han satt sig ger jag honom en psalmbok som står på pianot och när jag gjort det är det dags för gamlingarna att stämma in i psalm 118. Fröjdas vart sinne, julen är inne. (lägg märke till att jag spelar hela tiden detta försigår)

Åsså säger dom att pojkar inte kan göra två saker samtidigt. Vi kyrkomusiker håller på med mängder av saker medan vi spelar. Ni skulle bara veta……



Folk
december 18, 2008, 5:25
Filed under: 1

Kom just hem och öppnade posten. Den vanliga alltså. Den man får i brevlådan vid gatan utanför huset. Roligt idag för det har börjat ramla in julkort. Mitt i högen ligger det ett kuvert som jag öppnar och ser ett brudpar. Det står ”tack för uppvaktningen vid vårt bröllop. Maria & Samuel”

Vilka är det?

Tittar på adressen igen….Jo det är till oss….

Tänker, det är väl några jag spelat för. Men vänta nu…Då står det ju inte ”tack för uppvaktningen” och dessutom inte adresserat till oss båda.
Jag tittar på brudparet igen och inser vem det är. Henne har jag inte sett sen hon var typ 13 och honom har jag aldrig sett. Men vid närmare eftertanke tror jag morsan frågade om hon skulle skriva på våra namn på presenten.

Jo, så var det.

Men lite ställd blev jag.

Det är mycket nu, Men roligt!